är på semester åter den 3/8-09

Förlåt att jag inte skriver är på semester och har ingen kamera...
Mimmie

Michael Jackson

Hade egentligen inte alls tänkt att skriva om Michael Jackson, men känner ändå behov av att göra det.

Jag har tillbringat ett par dgar i Rom igen och innan jag åkte såg jag de sista 20 minuter på Michaels begravning via tv.

Jag känner att jag inte har underlag och frihet att skriva om Michael som person då jag inte kände honom därav baserar jag mina tankar om Michael som underhållare och musiker under den tid som varit fram till idag.

Jag fascineras av Michaels performance och musik, helheten triggar mig och mitt skapande.

Rörelse, takter, mystik och professionalism ut i fingerspetsarna och jag känner en stor beundran av den kraften och disciplin som ligger bakom underhållandet.

Jag har kunnat följa Michaels öde via media och vad som är sant och inte intresserar mig inte, däremot intresserar mig är den känslovågen som utformats efter hans död.

Människor som förkastat honom gråter nu framför tv:n och kan känna en viss tragedi för sitt eget dömmande. I den ekonomiska nedgång finner vi känslomässig sympati kanske för att uttrycka vår egen sorg som vi undvikigt under konsumtionstiderna?

Jag finner otroligt osmakligt att det man väljer att masakrera Michaels död oxå inte nog med att hans liv kantades av förgörelse, det räcker inte, det måste förgöras helt.

Sommaren 01 spelade The Ark på Brottet i Halmstad och jag var redan då en stooor anhängare till The Ark, på scenen kastade människor ölflaskor på Ola Salo och skrek bög etc...

The Arks medverkan i schlagern blev deras vändpunkt då The Ark är känd för sina fantastiska efterfester, dit ville alla och alla älskar The Ark och alla vill på efterfesten...

Vi måste på någotvis genomgå all förnedring, stå emot och stå med all smärta för att få åter en chans att bli respekterad.

I Rom mötte vi en konstnär från Paris som åkte till Rom för att livnära sig på konst på gatan.

Vad människor ville se var bilder på Michael Jackson.

Jag stanna upp och kände för en gångs skull, JAVISST, vi är på rätt väg, vi kan förändra våra tankar och vår ödmjukhet.

Därför hoppas jag innerligt att det finns ett liv efter jordlivet så att man få ta del av det man missar.

Jag känner frid i min i själ av att jag aldrig hann dömma honom utan jag hann bara fascineras av hans musik som jag nu överför till mina barn.

Jag bifogar gatubilden, fantastisk, en symbol för vår medmänsklighet och förändringen.

Tack alla, Michael, The Ark, Ola och mina medmänniskor!

Nu beger jag mig till Stockholm en vecka och kommenterar lite arbete därifrån.

Jag skall skriva lite mer om pigment och oljor från Rom snart.

Namaste!

Mimmie

Fotografering och färgkomposition av produkter!

Som jag tidigare berättade arbetar jag för fulla muggar med en katalog som skall vara färdig imorgon.

Förra veckan var jag i Stockholm hela veckan och kom hem på lördag.

Sedan i måndags har jag fortsatt mitt arbete med katalogen.

Tillsammans med Rickard arrangerar vi miljöer där produkter som ingår i uppdraget presenteras.

Vårt samarbete fungerar fantastiskt bra och Rickards fotoöga fångar känslan som jag vill förmedla och här har färg, form en stor betydelse för hur produkter presenteras och vad man har för syfte.

Miljön är viktig och avgörande för hur produkten kommer att uppfattas samt så är mina intensioner att inspirera. Därför finner ni lite foton från en miljö vi var och fotografera i faktiskt här i Hässleholm!

På torsdag beger jag mig åter till Rom och kommer att studera pigment och olja.

Jag kunde tyvärr inte fotografera förra veckan trots att jag så gärna ville, hade glömt minneskortet till kameran.

Jag bad att man skulle skicka den till mig , vilket gjordes men någonstans försvann brevet och kom aldrig fram.

Jag kommer att bli duktigare på att skriva, jag lovar.

Må så gott.

Mimmie